Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Barns smarta felsägningar

av | 28/3 2012 | Språkliga funderingar

Bland de roligaste med att ha barn är att man får följa en människas språkutveckling. Och att man får anledning att fundera över vårt språks utveckling.

Med egna barn har jag fått chansen att i praktiken få uppleva sådant jag lärde mig när jag läste svenska under tidigt 90-tal. Som att när barnet börjar böja starka verb svagt är det inte ett tecken på att barnet har dålig koll, utan precis tvärtom.

Barnet har begripit hela principen för verbböjningen och böjer allt efter standarden, som när min snart treåriga dotter säger springde.

En fördel med att vara språknörd är att man kan bli lycklig och stolt över sina barns felsägningar – de visar ju bara hur smarta mina barn är som har fattat de grammatiska och lexikala mönstren. Även om det är något mindre roligt klockan sex på söndagsmorgonen när dottern kommer in i vårt sovrum och förkunnar att det är morgon eftersom det är kolljust ute.

Ibland känns det lite jobbigt också att man behöver gå in och rätta sådant som rent formellt är fel men lika gärna kunde vara rätt. Som när sonen lärde sig hur han skulle fortsätta räkna från tjugo – när han fått kläm på mönstret fortsatte han på samma sätt med tjunie, tjutie, tjuelva.

Och varför inte? Det är bara att gå till andra sidan Öresund för att hitta andra sätt att räkna på  (tres och halvfems följer ju inte samma mönster som sextio och nittio). Det skulle kunna vara rätt att säga tjugoelva på svenska också. Likaväl som vi skulle kunna säga de mer logiska tioett, tiotvå, tiotre istället för elva, tolv, tretton.

För det är när man ska förklara för sina barn varför de säger fel fast det egentligen är rätt som man till fullo inser att språk inte är logiskt. Hur förklarar man till exempel för en femåring att det heter andra och inte tvåde? Utan att döda hans lust för ordbildning? När man själv just fått insikten att det borde heta tvåde – åtminstone om språk var logiskt.

Det finns väl inte så mycket annat att säga än att det finns mycket konstigheter i språk.

Fler inlägg med språkliga funderingar

 

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: