Tiden då man var hänvisad till en telefontid för att få svar på språkfrågor är sedan länge förbi. Förutom webb och e-post finns det numera språkrådgivning även i de sociala medierna.

Har man språkfrågor man inte hittar svar på kan man vända sig till Språkrådet, en myndighet som har som uppdrag att bedriva språkvård och sprida kunskap om språket. Sedan länge har man kunnat ringa eller mejla till Språkrådets språkrådgivning.

Under 2011 gav sig Språkrådet ut på mikrobloggen Twitter och idag har @Sprakradgivning cirka 6 000 följare. Eftersom Twitter är en helt öppen blogg inbjuder språkrådgivningen här till mer samtal med fler inblandade, berättade Anna Antonsson, ansvarig för sociala medier på Språkrådet, på konferensen Textvård i yrkeslivet som hölls i början av juni i år. I de sociala medierna kan en språkfråga starta större diskussioner och man kan se dominoeffekter.

Under våren 2012 startade Språkrådet en Facebook-sida. Tanken var att man skulle använda Twitter som fråga-svar-tjänst medan Facebook skulle vara ett öppet forum för frågediskussioner. Det har dock blivit en del språkfrågor även på Facebook, men Språkrådet lägger framför allt ut diskussionfrågor, som när man idag frågar om redaktioner bör uppmana journalisterna att undvika vissa ord som kan störa läsarna (med anledning av Dagens Nyheters interna påbud om att undvika det könsneutrala pronomenet hen).

Vill man hålla sig uppdaterad om språkets utveckling kan man ha en så kallas rss-prenumeration på flera sidor från Språkrådets sajt, som Aktuellt, Månadens nyord och Veckans språkråd. Fler exempel på språkbloggar som kan vara intressanta att prenumerera på finns i rutan Andra språkbloggare.

För akuta språkproblem får du här en lathund av mig på var du kan få svar, länkarna hittar du i rutan Språkliga länkar:

• Sök i Frågelådan som ligger under Språkrådgivning på Språkrådets webbplats. Jag hittar oftast svar på det jag behöver här.
• För datatermer kan man söka på Datatermgruppens webbplats. Computer Swedens Språkwebb kan också vara användbar vid datatermsproblem.
• Kontakta Språkrådet, kontaktuppgifter finns på Språkrådets sajt. De svarar i telefon vardagar 9–12, e-post besvaras oftast inom ett dygn, Twitter i mån av tid.

Man kan söka på Twitter, till exempel på ett ord eller en användare, utan att ha ett eget konto. Har man ett konto kan man välja att följa en användare, till exempel Språkrådet. Här är några intressanta användare att följa för språkintresserade:

• Språkrådet, @Sprakradgivning.
• TT-språket, @TTspraket, skriver rekommendationer för dem som använder sig av TT-språket.
• Språktidningen, @spraktidningen.
• Språkexpert, @Sprakexpert, styrelsen för Föreningen Språkrådgivning och textvård, en ideell yrkesförening för den som jobbar med eller studerar språkvård, skriver om språk.
• Samspråk, @Samsprak, ordföranden för samarbetsorganet för språkvårdare inom offentlig förvaltning tvittrar språkligheter.
• Ess, @sprakklok, föreningen Examinerade språkkonsulter i svenska.

Länkar för mer information

• RSS – Wikipediaartikel om rss.
• Vad är Twitter?
• RSS – en sammanställning av Språkrådets rss-flöden, samt övriga flöden från Institutet för språk och folkminnen (tillagt 150216).
• Twitters inloggningssida – här kan du skapa ett eget Twitterkonto
• Twitters söktjänst, Topsy – två ställen där du kan söka bland Twitter-inlägg, till exempel på ett ord eller en användare.
• Språkrådets Facebook-sida.