Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Källkritik viktigare än någonsin

av | 13/3 2018 | Tips och råd

Förstoringsglas mot en glob av webbsidor.

Tänk på källkritik både när du tar del av och för­med­lar in­forma­tion på nätet.

Idag firas käll­kritikens dag, en dag mer värd att upp­märk­sammas än dagar för olika skilje­tecken, bak­verk eller mat­rätter. För källkritik är vik­tig­are än någon­sin i en tid då alla har blivit pub­licister.

När jag läste stats­vetenskap i mitten av 1990-talet talades det mycket om be­greppet gate­keeper, grind­vakt, som står för de mekanismer som styr ur­valet i nyhets­förmedling. Det här var precis efter inter­nets genom­brott, och nyhets­utbudet styrdes fort­farande huvud­sak­ligen av det ur­val som gjordes av mediernas report­rar och redak­törer.

De tradi­tionella grind­vakterna styr fort­farande medie­utbudet i hög grad – till exempel visade Internet­stiftelsens år­liga rapport Svensk­arna och inter­net 2017 att de viktig­aste källorna för dem som söker ny­heter på nätet är Afton­bladet, Dagens Nyheter och Sveriges Tele­vision.

Men idag får vi ock­så oer­hört mycket informa­tion som aldrig har passerat grind­vakter som är tränade i nyhets­värdering och etiska av­väg­ningar. För idag är vem som helst med till­gång till inter­net en potentiell pub­licist. Det ställer höga krav både på den som pub­licerar och den som konsumerar in­formation, krav som många av oss inte alls är för­beredda på.

Det visar till exempel Internet­stiftelsens rapport. Ung­domar som har växt upp med inter­net och tränats i källkritik i skolan är mer skep­tiska till vad de läser, medan äldre i högre grad anser att de mesta som de tar del av på nätet är på­lit­ligt.

Om du till­hör de gene­rationer som aldrig hörde ordet käll­ritik under dina skol­år är det där­för dags att fort­bilda sig nu. Följ till exempel Viral­granskaren på Face­book, tid­ningen Metros sär­skilda av­del­ning för källkritik, som av­slöjar myter som sprids viralt. Internet­stiftelsen satsar också mycket på källkritik, bland annat med sajten internet­kunskap.se.

Och vad ska du då tänka på när du skriver något som ska pub­liceras i till exempel en blogg, på Face­book, i en rapport eller i en broschyr? Ja, till att börja med be­höver du in­se att du i prak­tiken är pub­licist och be­höver ta det an­svar som det för med sig.

Se till att all­tid ha be­lägg för det du skriver, helst med flera källor. Fun­dera över källornas till­för­lit­lighet och objektivitet. Ange gärna dina källor så att läsaren kan kolla upp och bilda sig en egen upp­fatt­ning – det har den goda följd­effekten att det höjer läsarens för­troende för dig.

Som alltid be­höver du ha klart för dig för vem du skriver. Vad har din läsare för för­kunskaper? Vad behöver du för­klara? Kan det du skriver miss­förstås?

Och vem skriver du om? Är det en person som är ovan vid pub­licitet som du behöver visa lite mer hän­syn till? Är det relevant att nämna personen vid namn? Vilka följder kan din pub­licering få för personen? Läs gärna igenom Spel­regler för press, radio och tv, som är medie­branschens pub­licistiska regler.

Vid stora nyhets­händelser bör du vara extra för­siktig med vad du skriver och delar för att inte bidra till sprid­ning av o­be­kräftade rykten.

Här nedan följer några källor till det här in­lägget och tips om var du kan läsa mer om källkritik.

Läs mer om högtidsdagar

Mer att läsa om källkritik

 

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: