Tänk på källkritik både när du tar del av och förmedlar information på nätet.
Idag firas källkritikens dag, en dag mer värd att uppmärksammas än dagar för olika skiljetecken, bakverk eller maträtter. För källkritik är viktigare än någonsin i en tid då alla har blivit publicister.
När jag läste statsvetenskap i mitten av 1990-talet talades det mycket om begreppet gatekeeper, grindvakt, som står för de mekanismer som styr urvalet i nyhetsförmedling. Det här var precis efter internets genombrott, och nyhetsutbudet styrdes fortfarande huvudsakligen av det urval som gjordes av mediernas reportrar och redaktörer.
De traditionella grindvakterna styr fortfarande medieutbudet i hög grad – till exempel visade Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet 2017 att de viktigaste källorna för dem som söker nyheter på nätet är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Sveriges Television.
Men idag får vi också oerhört mycket information som aldrig har passerat grindvakter som är tränade i nyhetsvärdering och etiska avvägningar. För idag är vem som helst med tillgång till internet en potentiell publicist. Det ställer höga krav både på den som publicerar och den som konsumerar information, krav som många av oss inte alls är förberedda på.
Det visar till exempel Internetstiftelsens rapport. Ungdomar som har växt upp med internet och tränats i källkritik i skolan är mer skeptiska till vad de läser, medan äldre i högre grad anser att de mesta som de tar del av på nätet är pålitligt.
Om du tillhör de generationer som aldrig hörde ordet källritik under dina skolår är det därför dags att fortbilda sig nu. Följ till exempel Viralgranskaren på Facebook, tidningen Metros särskilda avdelning för källkritik, som avslöjar myter som sprids viralt. Internetstiftelsen satsar också mycket på källkritik, bland annat med sajten internetkunskap.se.
Och vad ska du då tänka på när du skriver något som ska publiceras i till exempel en blogg, på Facebook, i en rapport eller i en broschyr? Ja, till att börja med behöver du inse att du i praktiken är publicist och behöver ta det ansvar som det för med sig.
Se till att alltid ha belägg för det du skriver, helst med flera källor. Fundera över källornas tillförlitlighet och objektivitet. Ange gärna dina källor så att läsaren kan kolla upp och bilda sig en egen uppfattning – det har den goda följdeffekten att det höjer läsarens förtroende för dig.
Som alltid behöver du ha klart för dig för vem du skriver. Vad har din läsare för förkunskaper? Vad behöver du förklara? Kan det du skriver missförstås?
Och vem skriver du om? Är det en person som är ovan vid publicitet som du behöver visa lite mer hänsyn till? Är det relevant att nämna personen vid namn? Vilka följder kan din publicering få för personen? Läs gärna igenom Spelregler för press, radio och tv, som är mediebranschens publicistiska regler.
Vid stora nyhetshändelser bör du vara extra försiktig med vad du skriver och delar för att inte bidra till spridning av obekräftade rykten.
Här nedan följer några källor till det här inlägget och tips om var du kan läsa mer om källkritik.
Läs mer om högtidsdagar
Mer att läsa om källkritik
- Metro fortsätter satsa på källritik – inrättar ”Källkritikens dag” – artikel i Dagens Media om tidningen Metros och Viralgranskarens instiftande av Källritikens dag.
- Gatekeeper – Nationalencyklopedins respektive engelskspråkiga Wikipedias beskrivning av begreppet.
- Söka och värdera information på internet – artikel ur Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2017.
- Viralgranskaren – Viralgranskaren på Facebook, som dock inte uppdateras eftersom ägaren tidningen Metro är nedlagd (tillagt 200125).
- internetkunskap.se – sajt från Internetstiftelsen om källkritik.
- Spelregler för press, radio och tv – mediebranschens publicistiska regler.
- Om sociala medier i kriser – goda råd från Krisinformation.se om hur du bör agera vid stora nyhetshändelser.
0 kommentarer