Två semlor med kilformade lock, kanske en rest från gamla tiders kilformade hetväggar. (Foto: Unsplash)
Numera kan man äta semlor i alla möjliga och omöjliga former, från före jul till långt efter fastlagen. Men ursprungligen var fastlagsbullen något man åt på fettisdagen som ett sista frosseri innan fastan före påsk.
Semmelwrap, prinsessemlor, semmelsmoothies – ja, du har säkert inte missat att de senaste åren har bjudit på en mängd varianter av den klassiska semlan. Och semlor äts på alla möjliga veckodagar och långt före fastlagen. Det är inte omöjligt att hitta konditorier som säljer semlor redan före jul.
Under min uppväxt lärde jag mig att semlor skulle man äta på de sex tisdagarna före påsk, ingen annan gång. Men ska man följa den ursprungliga traditionen var det ju egentligen lika galet som att äta semlor före jul.
För semlan, fastlagsbullen, hör till fastlagen. Och fastlagen, det är inte fastan utan de tre dagar som föregår den klassiska kristna fastan före påsk: fläsksöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. På askonsdagen startar sedan den 40 dagar långa fastan.
I Sverige var det framför allt under medeltiden vi höll hårt på fastan, och efter reformationen på 1500-talet blev det frivilligt att fasta. Inför 40 dagars fasta passade man på att festa loss under fastlagen, inte minst på fettisdagen då man åt fet och fin mat, kanske bullar bakade med vitt vetemjöl – dagen har även kallats vita tisdagen.
Dock är det antagligen en ganska sentida benämning eftersom vitt mjöl var ovanligt i bondesamhället. Semlan är istället troligen en utveckling av den hetvägg som åts i högreståndskretsar från 1700-talet, en bulle med mandelmassa som låg i en tallrik med mjölk. Ofta kryddad med kummin (hur nu det gick ihop med mandelmassan).
Ordet hetvägg tros komma från det tyska heisswecken, varma kilar, som syftade på den kil- eller korsformade utformningen av de ursprungliga fastlagsbullarna.
Själva ordet semla kommer från latin, simila, som betyder just fint vetemjöl eller fint vetebröd. Och på finlandssvenska betecknar semla det som på sverigesvenska kallas för småfranska.
Semlan kan även kallas fastlagsbulle eller fettisdagsbulle. Vad än semlan kallas skriver vi den gement, liksom vi skriver alla kalenderdagar gement: fettisdag, askonsdag, blåmåndag etc.
Och vill du vara verkligt traditionsbunden är det alltså fettisdagen och fettisdagen allena som gäller för semmelätning. Eller förresten, du kan ju också gå tillbaka till ännu äldre traditioner och äta kroppkakor, kokta svinfötter eller sju mål mat, som är exempel på fettisdagstraditioner från några olika delar av landet.
Eller så går du till ett kondis och köper dig en prinsessemla.
Läs mer om högtidsdagar
- Våfflans dag – inlägg från 25 mars 2015.
- Alla inlägg om dagar förknippade med händelser i almanackan.
Mer att läsa om fettisdagen
- Läs mer om fettisdagen hos Nordiska museet, Institutet för språk och folkminnen (där Språkrådet ingår) och Wikipedia.
- Veckans nyord: smunkla – Språktidningen redovisar en mängd nyord med semmelanknytning, som exempelvis nachosemla, tacosemla och vinsemla.
0 kommentarer