En tredjedel av väljarna tycker att det är svårt att hänga med i den politiska debatten. Men det finns lättläst information som kan hjälpa dem att välja 14 september.

Runt var fjärde väljare förstår inte ordet utanförskap och var femte förstår inte ordet reformer. Åtminstone enligt en undersökning från företaget Novus, som har frågat 1 000 slumpvis utvalda personer om de tycker att de är svårt att hänga med i den politiska debatten, samt om de förstår 14 vanliga ord i debatten.

Resultatet visar att en tredjedel tycker att det är ganska svårt eller mycket svårt att följa med i den politiska debatten. Och det är framför allt unga, lågutbildade, låginkomsttagare och osäkra väljare som tycker att det är svårt att förstå orden som politikerna använder.

[pullquote align=”left|center|right” textalign=”left|center|right” width=”30%”]En tredjedel tycker att det är ganska svårt eller mycket svårt att följa med i den politiska debatten.[/pullquote]

Av de ord som man testade var ROT-avdrag de som flest (90 procent) förstod. Att många tycker att specifika termer som jobbskatteavdrag och FAS 3 är svåra kanske inte är så konstigt, men runt 20 procent förstår heller inte ord som blocköverskridande, inflation och integrationspolitik. Den svåraste termen var 3:12-regeln som bara 16 procent förstod.

– Politiker hamnar väldigt ofta i ett språk där de pratar till varandra, de är vana vid att stå i talarstolen där man ska övertyga varandra. Men vill man nå ut är det ett väldigt svårt språk, säger Malin Crona, chefredaktör för den lättlästa tidningen 8 sidor, till P1:s Språket.

– De utgår väldigt mycket från sin egen värld och använder specialord som de tror att medborgarna förstår.

Malin Crona är även chefredaktör för regeringens satsning Alla väljare, en sajt som publicerar oberoende nyhetsmaterial om valet på lättläst svenska. Alla väljare produceras av Centrum för lättläst som även har tagit fram en broschyr, Rösta på oss, med lättläst information om valet från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna som tackade nej till att medverka.

Att skriva lättläst är dock inte så lätt ens för erfarna Centrum för lättläst. Ibland blir enkelt istället luddigt och abstrakt, vilket Ingrid Herbert på Språkkonsulternas blogg Pratbubblor ger några exempel på från Rösta på oss.

I både Rösta på oss och på Alla väljare används även frasanpassat radfall, täta radbrytningar vid frasslut, som anses underlätta för dem som har stora läsproblem (det finns dock ingen forskning som styrker det). Men för dem med lite mer läsvana kan de täta radbrytningarna mitt i meningarna istället störa flytet i läsningen.

Detta visar hur svårt det kan vara att anpassa texter till grupper med olika typer av lässvårigheter. På Alla väljare har man dock utnyttjat de möjligheter webben ger att anpassa texterna till flera grupper genom att lägga till en funktion som läser upp texterna, vilket kan underlätta för exempelvis synskadade och dyslektiker.

Ett bra grepp som skulle kunna användas av fler är också ordlistan i Rösta på oss som förklarar svåra ord. Alla väljare har istället valt att göra en ordbok som riktar sig till politiker, med förslag på ord de kan använda för att fler ska förstå vad de pratar om.

Och med tanke på Novus undersökning kanske det är hög tid att politikerna börjar fundera över sitt språkbruk.

······························

• Förståelse för politiska ord och begrepp – rapport från undersökningsföretaget Novus.
• Förstår du vad politikerna säger? – artikel och ljudfil från Språket, Sveriges Radios P1.
• Alla väljare, en lättläst sajt om valet 2014
• Rösta på oss! – lättläst information om valet.
• Lättläst information inför valet – inlägg på Språkkonsulternas blogg Pratbubblor.