Ska du följa språkvården eller språkpoliserna när du granskar en text? (Foto: Adobe Stock)

Vad ska man som god textgranskare välja: att stryka språkpoliserna medhårs eller att visa vägen för språkets utveckling?

Jag har som grundprincip när jag redigerar eller korrekturläser en text att det inte ska finnas något som stör. En annan grundprincip är att jag följer språkvårdande institutioners rekommendationer. Ibland hamnar de här principerna i konflikt, när man vet att det finns en grupp språkbrukare som bestämt anser att normen är felaktig.

Ett exempel är de eller dem efter preposition och framför relativ bisats inledd med som, exempelvis till de som/till dem som. De eller dem hör till de frågor språkpoliserna har allra mest åsikter om, så om det står till de som kanske det får många läsare att haka upp sig.

När jag gick kursen Språkrådgivning och textvård på Linnéuniversitet gjorde jag en liten undersökning för att se om språkbrukarna håller med språkvården om att båda alternativen är acceptabla idag.

Genom att söka på konkordanser (jämförelser) i Språkbankens pressdatabaser och på Google kom jag fram till att konstruktionen med dem upprätthålls i mycket högre grad i tidningstext. I Språkbanken förekom de som bara i 10 procent av fallen medan det var den vanligaste konstruktionen när jag sökte på Google.

Dock visade det sig att 10 procent inte är så lite, för enligt språkprofessorn Olle Josephson som gästföreläste för oss är det just när ett fel förekommer i cirka 10 procent av fallen i pressdatabaserna som det kommer att bli accepterat.

Däremot ligger irritationsgränsen på ungefär 20–25 procent, enligt Olle Josephson. Jag frågade honom hur man bör förhålla sig till irritationsgränsen som textredigerare/korrekturläsare, och hans råd var att inte ta för mycket hänsyn till språkpoliserna som ofta är i minoritet.

En standard kan innehålla variation och skrivreglers syfte är ju att underlätta för skribenter och läsare.

Den här konstruktionen är ett typexempel på sådant som brukar finnas med i interna skrivregler. Med Olle Josephsons ord i ryggen känner jag att jag tänker rätt i att man bör fokusera på viktigare saker än att upprätthålla en norm som inte är giltig längre när man formulerar skrivregler. Jag skriver själv fortfarande dem som men jag låter numera de som stå kvar i andras texter.

Om inte kundens skrivregler håller fast vid dem som.

Webbkurs om knepiga pronomen

• Språkriktigheter – De eller dem eller dom? – på min kurs­portal Evas skrivskola kan du göra den här kort­kursen som ger dig både den gramma­tiska grunden och rejält med praktisk träning. Vill du bli ännu bättre på att skriva korrekt finns det två till kort­kurser om heta språk­frågor, och du kan köpa alla tre som ett paket: Språkriktigheter.

Mer som jag har skrivit om de eller dem

• De eller dem eller dom – inlägg från 1 oktober 2014. Här finns en lång länklista för den som vill fördjupa sig lite mer.
• De eller dem eller dom – ännu en gång – inlägg från 26 oktober 2016, med fler intressanta länkar.
• Är tiden inne för en dom-reform? – inlägg från 7 februari 2024, med fler intressanta länkar.
• De eller dem eller dom – ett snabbt skriv­tips från Evas skriv­skola.
• De som eller dem som – ett snabbt skriv­tips från Evas skriv­skola.
• Till de som eller till dem som? En undersökning av norm och bruk – en liten studie som jag gjorde 2010 av bruket av de som/dem som.
• Alla inlägg om pronomen.

Mer om korrekturläsning

• Alla inlägg om korrektur.
• Alla snabba skrivtips från Evas skrivskola om korrektur.

Bakgrundsfakta

• Korp, Språkbankens korpusssamlingar.
• Olle Josephson – språkprofessorer och en av de mest betydelsefulla inom svensk språkvård och språkpolitik.