Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Ska normen eller språkpoliserna bestämma?

av | 13/10 2011 | Språknormer

normen eller språkpoliserna

Ska du följa språkvården eller språkpoliserna när du granskar en text?

Vad ska man som god textgranskare välja: att stryka språkpoliserna medhårs eller att visa vägen för språkets utveckling?

Jag har som grundprincip när jag redigerar eller korrekturläser en text att det inte ska finnas något som stör. En annan grundprincip är att jag följer språkvårdande institutioners rekommendationer. Ibland hamnar de här principerna i konflikt, när man vet att det finns en grupp språkbrukare som bestämt anser att normen är felaktig.

Ett exempel är de eller dem efter preposition och framför relativ bisats inledd med som, exempelvis till de som/till dem som. De eller dem hör till de frågor språkpoliserna har allra mest åsikter om, så om det står till de som kanske det får många läsare att haka upp sig.

När jag gick kursen Språkrådgivning och textvård på Linnéuniversitet gjorde jag en liten undersökning för att se om språkbrukarna håller med språkvården om att båda alternativen är acceptabla idag.

Genom att söka på konkordanser (jämförelser) i Språkbankens pressdatabaser och på Google kom jag fram till att konstruktionen med dem upprätthålls i mycket högre grad i tidningstext. I Språkbanken förekom de som bara i 10 procent av fallen medan det var den vanligaste konstruktionen när jag sökte på Google.

Dock visade det sig att 10 procent inte är så lite, för enligt språkprofessorn Olle Josephson som gästföreläste för oss är det just när ett fel förekommer i cirka 10 procent av fallen i pressdatabaserna som det kommer att bli accepterat.

Däremot ligger irritationsgränsen på ungefär 20–25 procent, enligt Olle Josephson. Jag frågade honom hur man bör förhålla sig till irritationsgränsen som textredigerare/korrekturläsare, och hans råd var att inte ta för mycket hänsyn till språkpoliserna som ofta är i minoritet.

En standard kan innehålla variation och skrivreglers syfte är ju att underlätta för skribenter och läsare.

Den här konstruktionen är ett typexempel på sådant som brukar finnas med i interna skrivregler. Med Olle Josephsons ord i ryggen känner jag att jag tänker rätt i att man bör fokusera på viktigare saker än att upprätthålla en norm som inte är giltig längre när man formulerar skrivregler. Jag skriver själv fortfarande dem som men jag låter numera de som stå kvar i andras texter.

Om inte kundens skrivregler håller fast vid dem som.

Mer som jag har skrivit om de eller dem

Mer om korrekturläsning

Bakgrundsfakta

  • Korp, Språkbankens korpusssamlingar.
  • Olle Josephson – språkprofessorer och en av de mest betydelsefulla inom svensk språkvård och språkpolitik.

 

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: