Hen har visat sig vara oerhört provocerande, men sansar man sig lite kan man se att ett könsneutralt personbetecknande pronomen fyller två funktionsmässiga luckor i svenskan.

Vårens hetaste språkliga debatt var förstås det lilla pronomenet hen, ett könsneutralt personbetecknande pronomen som verkar provocera enormt. Jag tänkte dock lämna de starka känslorna till senare inlägg och istället börja med att visa på den rationella sidan av det nya pronomenet.

På konferensen Textvård i yrkeslivet tog Daniel Jacobsson från Mittuniversitetet upp hen ur ett funktionsperspektiv och visade hur det kan utöka och underlätta uttrycksmöjligheterna i svenskan.

Ord har inte bara en innehållslig sida utan behöver fungera väl i alla möjliga sammanhang, och därför bör man även titta på ordets brukssida. Bland animata tredje persons pronomen kan man se tre bruksområden:

• utpekande funktion – när man har behov av att peka ut vem man menar, till exempel: han som sitter där bredvid.
• i generell syftning – när man vill skriva om en person med okänd könstillhörighet, till exempel: Om gästen vill röka kan X göra det på balkongen.
• som undertryckare av information – när man vill skriva om en person vars könstillhörighet är irrelevant eller inte bör avslöjas om man till exempel vill hålla en persons identitet anonym.

I svenskan har vi idag inget etablerat pronomen i tredje person singular som fyller alla de här tre funktionerna. Den utpekande funktionen finns, vilket däremot saknas i språk som bara har könsneutrala pronomen i tredje person (vilket majoriteten av världens språk saknar).

Den generella syftningen har man genom åren försökt lösa på olika sätt i svenskan. Förr användes han som så kallat generiskt pronomen, det vill säga när man ville syfta generellt på en person vars könstillhörighet är irrelevant eller okänt. Det är inte rekommenderat idag – förutom jämställdhetsaspekten kan det även bli oklarheter vem som åsyftas när man använder ett könsspecifikt pronomen i ett könsneutralt sammanhang.

Språkvården har rekommenderat olika sätt att kringgå problemet genom att till exempel upprepa huvudordet, skriva om i plural, använda konstruktioner som han eller hon eller använda den som generiskt pronomen – men den har inte fått något genomslag. Förutom en del missförståndsrisker drar sig nog många för att beteckna människor med ett pronomen som vanligen betecknar ting.

Med hen kan vi däremot fylla de två funktionsmässiga luckorna i svenskan utan att behöva ta till omskrivningar eller tunga konstruktioner. Hen fungerar utmärkt med generell syftning eftersom det inte hänvisar till ett specifikt kön, och det kan vara väldigt användbart som undertryckare av information.

På köpet får vi dessutom ett jämställt språk som tilltalar alla oavsett könstillhörighet.

Läs mer om pronomen

• Textvård i yrkeslivet 1–2 juni 2012 – konferens i Växjö för intresserade av skrivande och språkvård i yrkeslivet. Linnéuniversitet har tagit bort sidan om konferensen.
• Vad är personliga pronomen? – för dig som inte har skolgrammatiken helt klar i minnet.
• Vad är animata pronomen? – ett animat pronomen refererar till en människa, ett djur eller en mänsklig företeelse till skillnad från inanimata som refererar till saker. Vill du läsa mer om animacitet finns här en rätt svårläst Wikipediaartikel och ett lite mer lättläst blogginlägg av Ylva Byrman om animacitet och genus.
• Hur många språk saknar könsneutrala pronomen? – blogginlägg av lingvisten Östen Dahl (avlänkat 221123, Lingvistbloggen finns inte längre kvar)