Ett landskap format av is
När Maupertuis expedition hade fått upp sitt triangelnät var han mycket nöjd över valet av Tornedalen. I Jordens figur skriver han att det var som att landskapet var som skapt för att mäta en meridiangrad.
Fullständiga referenser till källorna som nämns finns på sidan Källförteckning.
Anders Hellants översättning
Sådana våra resor och ett vistande uti 63 dagars tid uti ödemarken gåfvo oss omsider de bästa trianglar som vi någonsin kunde önska. Ett arbete som var begynt, utan at man förut visste om det var möjeligit eller ei, och så til säjande, begynt på lykskåt, hade nu blivit ett så lykligt arbete, at det såg ut, lika som det hade ståt i vår makt at stella dessa bergen efter eget behag.
AI-genererad modernisering
Efter sextiotre dagar i ödemarken hade våra resor och vårt arbete gett ett triangelnät bättre än vi hade kunnat hoppas på. Ett företag som från början hade inletts utan visshet om att det ens var genomförbart hade blivit så lyckat att det nästan såg ut som om bergen själva hade varit utplacerade för vårt ändamål.
Utsikt söderut från Avaasaksa
Den ursprungliga planen för Maupertuis expedition var att sätta upp triangelnätet i Bottniska viken, men öarna där var för låga för siktmärken. De vände då blickarna norrut från Torneå.
Maupertuis hade anlänt till Torneå några dagar före de övriga expeditionsmedlemmarna och hade då passat på att följa med Västerbottens landshövding på en tur till Aavasaksa, ett berg som ligger mittemot svenska Övertorneå, Matarengi, på den numera finska sidan av älven. Från Aavasaksas topp hade han sett att det var god sikt till flera av de andra bergen längs med Torneälven. Den nedre delen av Torneälven går också i nord–sydlig riktning i ungefär 11 mil, det vill säga ungefär en meridiangrad.
Ojämn mark på topparna
Det var kämpigt att sätta upp ett triangelnät i södra Tornedalen: det fanns inga vägar, det var tidvis plågsamt mycket mygg och flera av bergstopparna var ojämna och svåra att hitta tältplatser på. Men det fanns tillräckligt med toppar att sätta upp siktmärken på och älven är på sina ställen väldigt bred så att det fanns möjlighet att mäta upp en baslinje på vintern när älven var islagd.
Istiden formade landskapet
Att landskapet runt nedre delen av Torneälven passade så bra för denna och de senare gradmätningarna beror på att det formades av den senaste istiden. På grund av den tunga isen, avsmältningen och landhöjningen har nedre delen av Tornedalen fått avrundade berg som kantar en bred flod.
Hur isen och landhöjningen har format landskapet kan du läsa mer om på följande sidor.