Att vi äter våfflor 25 mars beror troligen på ett slarvigt uttal av Vårfrudagen som blev våffeldagen. (Foto: Adobe Stock)
Den 25 mars äter vi våfflor på grund av en språklig missuppfattning. Eller kanske för att fira vårens ankomst. Eller bara för att det är gott.
Historiskt är våffeldagen 25 mars en kristen högtid eftersom det sades vara den dag då ärkeängeln Gabriel talade om för jungfru Maria att hon var gravid med Jesus, nio månader före juldagen. Dagen kallas därför Marie bebådelsedag eller vårfrudagen
Marie bebådelsedag har firats i kristna länder sedan 600-talet och fram till 1953 var det en röd dag i den svenska almanackan. Sedan den togs bort som helgdag firas den i kyrkan den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars, medan det icke-kyrkliga firandet ligger kvar på 25 mars.
I det gamla bondesamhället var vårfrudagen inte bara en dag då man firade Vår Fru, jungfru Maria, utan dagen markerade också övergången mellan vinter och vår då man avslutade vinterarbetet och påbörjade vårbruket. Dagen inledde det kvartal som sträckte sig fram till midsommar, vårfruräppen (kvartalen kallades räppar eller trettingar), då man ägnade sig åt vårbruket.
Dagen har också kallats för trandagen eftersom det är en tid då tranan återvänder till södra Sverige, en fågel som ansågs komma med våren. I vissa delar av Sverige delade barnen ut tranbrev, teckningar med tranor, som ett slags bus.
En annan tradition var att barnen började springa barfota på vårfrudagen. Dagen ansågs även vara en vädermässig vändpunkt: så mycket snö som fanns på taken på vårfrudagen, så mycket snö skulle ligga på marken till valborg.
Men varför äter vi just våfflor för att fira att Maria blev gravid med Jesus? Ja, det är antagligen en språklig missuppfattning. Vårfrudagen slarvigt uttalat blev vafferdagen och då var det inte långt till vaffeldag – vaffla är en tidigare variant av våffla.
Våfflan har funnits sedan medeltiden i Sverige, men den moderna lyxvariant vi äter idag kom först sent på 1800-talet. Innan dess var vitt mjöl, ägg, smör, vispgrädde och sylt alldeles för dyrbart för de flesta.
Benämningen våffla kommer från ett lågtyskt ord för vax- eller honungskaka och syftar på det reliefliknande rutmönstret efter våffeljärnet. När man började göra våfflor på medeltiden gräddades de över öppen eld i ett särskilt fyrkantigt järn, med saxliknande grepp och två plattor framtill. Det runda våffeljärnet med hjärtan kom under 1800-talet när man började grädda våfflor på järnspis.
I början av 1900-talet blev det modernt att äta våfflor efter söndagspromenaden och det fanns våffelbruk längs med promenadstråken. Nuförtiden är det väl främst i fjällvärlden som man hittar våffelbruk, stugor som ligger längs vandrings/turleder eller vid skidbackar och serverar våfflor.
Läs mer om högtidsdagar
- Frossa på fettisdagen – inlägg från 13 februari 2018.
- Alla inlägg om dagar förknippade med händelser i almanackan.
Läs mer om våffeldagen
- Marie bebådelsedag och våffeldagen – Språkrådet berättar om vad vi firar 25 mars och varför vi äter våfflor.
- Våffeldagen (Vårfrudagen) – Nordiska museet om denna spännande dag.
- Marie bebådelsedag – Nationalencyklopedin berättar om dagen.
vafflor.se – en sajt tillägnad våfflor, med lite historia och många recept.(sajten verkar inte finnas kvar längre, 190318)
0 kommentarer