Tre bilder på tretal: Sveriges symbol Tre kronor på tornet till Stockholms stadshus, triangeln som Pythagoras sats handlar om och de tre nornorna i den fornnordiska mytologin. (Foto/illustration Adobe stock, public domain Wikimedia Commons)
Sveriges symbol Tre kronor, tre ödesgudinnor och bockarna Bruse – det är inte svårt att hitta exempel på tretalsmystiken, ett återkommande tema världen över.
Redan på 500-talet f.v.t. kallade den grekiska filosofen och matematikern Pythagoras talet tre för fullkomligt. Och den matematiska sats som benämns efter honom handlar just om något trekantigt: förhållandet mellan en triangels sidor:
a² + b² = c²
Tre anses vara det högsta antal som det mänskliga ögat kan uppfatta direkt utan att räkna. Vi har tre dimensioner i rummet – längd, bredd, djup – och den digitala färgvärlden byggs upp av tre primärfärger – röd, grön och blå.
Så det kanske inte är så konstigt att den mänskliga tanken gillar att strukturera sig enligt talesättet alla goda ting är tre.
Eller att vi så gärna skapar tretalsmystik, till exempel i religioner: antikens ödesgudinnor var tre (moirerna i den grekiska mytologin, parcerna i den romerska), liksom de tre fornnordiska nornorna Urd, Skuld och Verdandi som spinner livets trådar vid Yggdrasils rot.
Kristendomen bygger på treenigheten – en gud i tre former: Fadern, Sonen och Anden. Jesus var 33 år när han korsfästes, han återuppstod på tredje dagen och när han föddes fick han tre gåvor av tre vise män – eller hur många var de egentligen?
Det står nämligen inget antal i Bibeln. I den senaste bibelöversättningen benämns de som ”några österländska stjärntydare”, men i den folkliga traditionen skapades en tretalsmystik med vise män eller kungar som fick namnen Kaspar, Melchior och Baltasar.
Dessa blev så populära att de vördades som skyddshelgon i Europa, och deras attribut, tre kronor, användes i vapen och emblem. Första gången de användes i Sverige var på 1270-talet i Magnus Ladulås sigill, och under Magnus Erikssons regenttid på 1330-talet användes de tre kronorna som symbol för kungen och riket.
Ett, tu, tre blev de en symbol för Sverige och har varit det sedan dess. Stockholms gamla slott hette Tre kronor från 1588 tills det brann ner 1697, och idag ser vi de tre kronorna i Stockholms stadshustorns topp och på våra hockeylags tröjor.
I sagorna är det långt fler än bockarna Bruse som är tre till antalet, till exempel björnarna som Guldlock möter eller de tre små grisarna. Sagornas prövningar, faror, uppgifter och önskningar är ofta tre till antalet – talesättet tredje gången gillt brukar göra sig gällande.
Ordet tre är belagt sedan 600-talet och är besläktat med bland annat latinets tre’s, som betyder samma sak. Tretal eller trikolon är en vanlig retorisk figur (tro, hopp och kärlek).
Tre förekommer i flera talesätt varav tre finns med i det här inlägget, och det finns mängder med sammansättningar med tre: trefaldig, trefas, trefot, trehjuling, treklöver, trekvart är några exempel från vitt skilda ämnesområden.
En del tre-ord inleds istället med tri- som härstammar från latin och grekiska: trio, triol, trilogi, trikloretylen.
Mer från mig om siffror
Fler inlägg
- Trettondagen – de tre kungarnas dag – inlägg från 10 januari 2024.
- Glömda gamla antalsord – inlägg från 20 augusti 2025.
- Hantera siffror i din text – inlägg från 5 mars 2025.
- Tretton på ett dussin – inlägg från 25 juni 2025.
- Vad betyder f.v.t.? – inlägg från 19 februari 2014.
- Alla inlägg om sifferord.
Snabba skrivtips från Evas skrivskola
Skrivbrevet från Evas skrivskola
Mer att läsa om siffran tre
- Nationalencyklopedin om siffran tre.
- Wikipedia om tre och tretalsmystik.
- De kungliga slotten om symbolen Tre kronor.
- Svensk ordbok, SO, om tre och tri-.
Bilden på nornorna är en gravyr skapad av B. Hansen, public domain via Wikimedia Commons. Originalet är svartvitt, men jag har kolorerat det med hjälp av AI-generering.
0 kommentarer