Evas språkblogg

I min blogg ger jag dig skrivtips, ger råd om språknormer, funderar över språk och ord – i första hand svenska språket.

Alla goda ting är tre

av | 18/2 2026 | Språkliga funderingar

Tre bilder på olika tretal, foto/illustration Adobe Stock, public domain Wikimedia commons,

Tre bilder på tre­tal: Sveriges symbol Tre kronor på tornet till Stock­holms stads­hus, triangeln som Pytha­goras sats handlar om och de tre nornorna i den forn­nordiska mytologin. (Foto/illu­stration Adobe stock, public domain Wiki­media Commons)

Sveriges symbol Tre kronor, tre ödes­gudinnor och bockarna Bruse – det är inte svårt att hitta exempel på tretals­mystiken, ett åter­kommande tema världen över.

Redan på 500-talet f.v.t. kallade den grekiska filo­sofen och mate­matikern Pytha­goras talet tre för full­komligt. Och den mate­matiska sats som benämns efter honom handlar just om något tre­kantigt: för­hållandet mellan en triangels sidor:

a² + b² = c²

Tre anses vara det högsta antal som det mänskliga ögat kan upp­fatta direkt utan att räkna. Vi har tre dimen­sioner i rummet – längd, bredd, djup – och den digitala färg­världen byggs upp av tre primär­färger – röd, grön och blå.

Så det kanske inte är så konstigt att den mänskliga tanken gillar att strukturera sig enligt tale­sättet alla goda ting är tre.

Eller att vi så gärna skapar tretals­mystik, till exempel i religioner: antikens ödes­gudinnor var tre (moirerna i den grekiska myto­login, parcerna i den romerska), liksom de tre forn­nordiska nornorna Urd, Skuld och Verdandi som spinner livets trådar vid Ygg­drasils rot.

Kristendomen bygger på tre­enig­heten – en gud i tre former: Fadern, Sonen och Anden. Jesus var 33 år när han kors­fästes, han åter­uppstod på tredje dagen och när han föddes fick han tre gåvor av tre vise män – eller hur många var de egentligen?

Det står nämligen inget antal i Bibeln. I den senaste bibel­översätt­ningen benämns de som ”några öster­ländska stjärn­tydare”, men i den folkliga traditionen skapades en tretals­mystik med vise män eller kungar som fick namnen Kaspar, Melchior och Baltasar.

Dessa blev så populära att de vördades som skydds­helgon i Europa, och deras attribut, tre kronor, användes i vapen och emblem. Första gången de användes i Sverige var på 1270-talet i Magnus Ladu­lås sigill, och under Magnus Erikssons regent­tid på 1330-talet användes de tre kronorna som symbol för kungen och riket.

Ett, tu, tre blev de en symbol för Sverige och har varit det sedan dess. Stock­holms gamla slott hette Tre kronor från 1588 tills det brann ner 1697, och idag ser vi de tre kronorna i Stock­holms stadshus­torns topp och på våra hockey­lags tröjor.

I sagorna är det långt fler än bockarna Bruse som är tre till antalet, till exempel björnarna som Guld­lock möter eller de tre små grisarna. Sagornas pröv­ningar, faror, upp­gifter och önskningar är ofta tre till antalet – tale­sättet tredje gången gillt brukar göra sig gällande.

Ordet tre är belagt sedan 600-talet och är besläktat med bland annat latinets tre’s, som betyder samma sak. Tretal eller tri­kolon är en vanlig retorisk figur (tro, hopp och kärlek).

Tre förekommer i flera tale­sätt varav tre finns med i det här inlägget, och det finns mängder med samman­sättningar med tre: tre­faldig, trefas, trefot, tre­hjuling, tre­klöver, tre­kvart är några exempel från vitt skilda ämnes­områden.

En del tre-ord inleds istället med tri- som här­stammar från latin och grekiska: trio, triol, tri­logi, tri­klor­etylen.

Mer från mig om siffror

Fler inlägg

Snabba skrivtips från Evas skrivskola

Skriv­brevet från Evas skriv­skola

Mer att läsa om siffran tre

Bilden på nornorna är en gravyr skapad av B. Hansen, public domain via Wikimedia Commons. Originalet är svartvitt, men jag har kolorerat det med hjälp av AI-generering.

 

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Annons:

Bloggkategorier

Bloggarkiv

Kommentarer

  • Du får gärna kommen­tera det jag skriver.
  • Jag granskar kommen­tar­erna innan de pub­li­ceras och tar bort kommen­tarer med inne­håll som inte håller sig till ämnet, mark­nads­för andras verk­sam­heter eller är kränk­ande, stöt­ande eller brottsliga.

Annons: