Valborg välkomnar våren

valborg

Sedan 1894 har valborg firats på Skansen i Stock­holm.

Valborg var från början en kyrk­lig fest till åminnelse av ett helgon, men idag firar vi vårens ankomst med eldar. Och att ung­domar festar lite extra den här kvällen har hängt med ända sedan medel­tiden.

På medel­tiden spred sig det tyska firandet av hel­gonet Sankta Valborg (eller Sancta Wal­purgis, Sancta Walburgh) till bland annat Sverige. Redan på den tiden var eldar och ung­domar starka teman.

Sankta Valborg var en abbe­dissa som levde i Heiden­burg i Tysk­land på 700-talet. Hon helgon­förklarades första maj som var en viktig profan fest­dag då man höll by­stämmor och valde nya före­trädare i städernas gillen. Kvällen innan festade man utom­hus och tände bål, antag­ligen för att skrämma bort häxor.

I Sverige tog man över tradi­tionen med att festa kvällen före valborgs­mässan och att göra det med eldar, för att skrämma bort rov­djur när man släppte ut bo­skapen på grön­bete och för att skydda sig mot över­natur­liga krafter. För att skrämmas ännu mer kom­plet­terades eldarna gärna med att man skränade, skram­lade och sköt.

Som så ofta anknöt den kristna hög­tiden till äldre tradi­tioner. Innan kristen­domen kom till Norden firade man en hög­tid kopplad till de döda vid den här tid­punkten, och med eldarna brände man det gamla och gav plats för det nya.

Det svenska valborgs­firandet anknyter ytter­ligare till för­kristna tradi­tioner genom att det har blivit en symbol för våren och ljuset. Valborg in­faller vid en så kallad kvarts­punkt i sol­hjulet, det vill säga tiden mitt­emellan vårdag­jämning och mid­sommar, och ses som den tid­punkt då vi går in i sommar­halvåret.

I bondesamhället var det dags att släppa ut bo­skapen och i de syd­ligaste land­skapen gick ung­domar runt i byarna och sjöng maj­visor för att tigga ihop pengar till en fest. Ungdoms­temat har levt kvar genom år­hundradena genom att ung­domar denna kväll har festat och brutit mot normer, till exempel genom att dricka väldigt mycket alkohol.

Valborgs­firandet fick ett upp­sving efter andra världs­kriget när arbetar- och folkrörelse­organisationer arran­gerade maj­brasor, en tradi­tion som lever kvar idag då många för­eningar av olika slag ordnar valborgs­firanden.

Valborg har också blivit en stor fest­lig­het i student­städer då man har möss­påtagning av student­mössan. Kör­sång, konserter, student­tåg, lekar och fors­ränning är andra exempel på akti­vi­teter i student­städerna denna dag.

Den kyrkliga anknyt­ningen har bleknat be­tydligt, men i övrigt firar vi fort­farande denna hög­tid som vi gjort sedan medel­tiden och antag­ligen ännu längre. Vi eldar upp ris och löv vi städat ur våra träd­gårdar, vi skränar och skjuter fyr­ver­kerier, vi sjunger vår­visor och vi dricker för mycket alkohol.

Språkligt kallar vi nog oftast denna dag rätt och slätt för valborg idag, istället för det lite otymp­liga valborgs­mässoafton. I Upp­sala kallas dagen ofta för sista april, i Lund för siste april. I Fin­land kallas helgen med val­borg och första maj för vappen, från finska vappu.

När du skriver om valborg ska du tänka på att inleda med liten bok­stav, efter­som vi skriver helg- och kalender­dagar så på svenska: valborg, valborgs­mässo­afton, valborgs­firande. Men när du skriver om någon som heter Valborg skriver du förstås med stort V eftersom det är ett egennamn.

Fler inlägg om årstidshändelser

Läs mer om valborg

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/kalenderdagar/valborg-valkomnar-varen/

Lämna ett svar

Din e-postadress blir inte offentlig.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.