Sommarlov – från arbete till fritid

sommarlov

Ordet sommarlov ger asso­cia­tioner till lång ledig­het och många bad.

Sommarlov var från början en tid på barnen fick lov att vara lediga från skolan för att arbeta i jord­bruket. Idag är läs­årets längsta ledig­het fylld av fritid – och kanske allt­för lång.

Ordet sommarlov ger dig kanske associa­tioner till en ledig­het som känns oänd­lig, lata dagar i solen, bad i ljumma sjöar. Men det långa sommar­lovet har sitt ur­sprung i bonde­samhället, och då var tanken inte alls att skol­barnen skulle vila upp sig.

Tvärtom fick de till­åtelse att vara lediga från skolan för att de be­hövdes i skörde­arbetet. Ordet lov för ledig­het kommer från betydel­sen till­åtelse, alltså att få vara borta från under­visning. Lov har använts i den här betydel­sen sen 1600-talet, liksom syno­nymen ferie. Den har lånats in från latinets feriæ, som betyder högtidsdagar.

I Sverige infördes obliga­torisk skol­under­visning med folk­skolans in­förande 1842, och då an­passade man läs­året efter bonde­samhällets årstids­bundna arbete. Även höst­lovet var ursprung­ligen ett arbets­lov, på många ställen kallat potatis­lovet efter­som barnen fick ledigt för att hjälpa till med potatis­skörden. Och sport­lovet var ett koks­lov, infört krigs­vintern 1940 då man vill spara på det ranson­erade bränslet koks.

Skolans lov lever kvar, men är nu för­knippade med fritid. Sommar­lovet är fort­farande långt, cirka tio veckor, från mitten av juni till mitten av augusti. Att barnen är lediga på sina lov idag inne­bär dock inte att deras föräl­drar är det.

För den där före­ställningen att svenska barn springer om­kring med smultron­strån på landet hela sommar­loven passar inte sär­skilt väl in på de flestas verklighet.

I verkligheten har många för­äldrar bara fem veckors semester som de på något vis ska matcha med skol­barnens cirka femton lov­veckor över året. Det inne­bär att många skol­barn spen­derar en stor del av sommar­lovet på skolan efter­som det är där fritids­hemmen finns. Alla har inte möjlig­heten att fylla ut barnens långa lov med läger eller vistel­ser hos mor- och far­föräldrar.

Att skolbarn har ledigt så mycket mer än sina vårdnads­havare disku­teras märk­ligt nog inte sär­skilt mycket. Där­emot har det under senare år varit en viss debatt om att sommar­lovets längd på­verkar skol­resultaten.

En forskningsstudie visade till exempel att barn i förskole­klass och ettan har ett sämre ord­förråd efter sommar­lovet än precis före, och vid höst­terminens slut har de inte mer än tagit igen det tappet. Det har även gjorts andra studier om mate­matik och läs­ning som visar liknande tapp under sommar­lovet – och mest hos barn från resurs­svaga hem.

Det är inte utan att man fun­de­rar på om det inte är dags att an­passa sommar­lovet till den tid vi lever i istället för efter ett bonde­samhälle vi lämnade för länge sedan.

Fler inlägg om årstidsord

Läs mer om sommarlov

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/kalenderdagar/sommarlov-fran-arbete-till-fritid/

Lämna ett svar

Din e-postadress blir inte offentlig.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.