En period av varmt väder i bör­jan av ok­to­ber är det vi kallar för brittsommar.

Har vi tur kan början på okto­ber bjuda på några vackra, varma dagar efter en kallare period – en brittsommar. Men varför kallar vi det britt­sommar? Och är det samma sak som indian­sommar?

Den 7 oktober är det Birgitta­dagen, till åminnelse av den heliga Bir­gittas helgon­förklaring den 7 oktober 1391. Innan Sverige blev prote­stantiskt var den här dagen en helg­dag och kallades britt­mässa – Britt är helt enkelt en form av namnet Bir­gitta.

Ur­sprunget till namnet är det ir­ländska hel­gonet Bríd, på engelska Brigid och på latin Brigida. Namnet finns i många former och i många språk, och när den heliga Bir­gitta helgon­förklarades fick det ännu större sprid­ning, inte minst i Sverige.

Enligt folk­tron var det ofta några fina dagar i början av okto­ber, runt tiden för Birgitta­dagen. Anled­ningen skulle vara att den heliga Bir­gitta bad för oss i Norden som kämpa­de i ett så kallt och bistert klimat och att Gud där­för gav oss några fina dagar i sam­band med britt­mässan.

Det tidig­aste be­lägget för ordet brittsommar är dock först från 1856 enligt SAOB (Svenska Akademiens ordbok). Då skrev Fredrika Bremer i boken Herta att det ofta är ljuv­ligt och skönt den tid ”som vi kalla ’Sanct Bir­gittas sommar’ eller ’Britt­sommaren’”.

Men stämmer det att det ofta är ljuv­ligt och skönt i början av okto­ber? SMHI har kollat väder­statistiken och kon­staterar att nej, det gör det nog inte. Det beror för­stås på hur man de­finierar brittsommar, för numera har det blivit en mer all­män be­näm­ning för en varmare period under hösten.

Men den strikta defini­tionen av britt­sommar är att det är varma dagar runt 4–10 okto­ber, efter en tidigare kall period. Och då visar inte stati­stiken att det ofta är varmare. Under en tioårs­period runt det senaste sekel­skiftet var det inte ens ett enda år med brittsommar.

Det som trasslar till det är dess­utom att på den heliga Bir­gittas tid an­vändes den julianska kalen­dern och då mot­svarade den 7 oktober astro­nomiskt den 15 okto­ber en­ligt den kalender som vi anv­änder idag. Vid kalender­reformen 1753 hade dagen för­skjutits ytter­ligare till det som idag är 18 okto­ber. Och då står solen så pass lågt att SMHI ser det som osanno­likt att det åter­kommande skulle bli perioder av vackert väder vid den tiden.

Men vid tiden för Birgitta­dagen i dagens alma­nacka är det kanske de sista chanserna för mer sommar­likt väder innan höst­rusket sätter in på all­var.

Indiansommar då? Är det samma sak eller en annan tid? Det är en be­nämning från Nord­amerika för en period under sen­hösten eller tidig vinter då det blir varmt väder. Så ja, det be­tecknar unge­fär samma väder­företeelse.

Fler inlägg om höst och andra årstider

• Vad är höst? – inlägg från 7 oktober 2022.
• Höstlöv symboliserar hösten – inlägg från 6 oktober 2021.
• Höstdagjämningen i skördetid – inlägg från 4 september 2019.
• Svamp i olika former – inlägg från 28 oktober 2020.
• Allhelgona och halloween – inlägg från 30 oktober 2013.
• Fler in­­lägg om dagar för­­knippade med hän­del­ser i alma­nackan.

Läs mer om brittsommar

• Bir­gitta respek­tive Britt­sommar – Insti­tutet för språk och folk­minnen be­rättar om namnet Bir­gitta och be­greppen brittsommar och indiansommar.
• Varifrån kommer orden brittsommar och indiansommar? – Språkrådet svarar om den språkliga bakgrunden till orden.
• Brittsommar – SMHI reder ut vad britts­ommar är, hur man kan defi­niera det och om det verk­ligen är van­ligt med vackra dagar i början av okto­ber.
• Bir­gitta, Britt­sommar – Nordiska museet be­rättar om Bir­gitta och britt­sommar­begreppet.
• Brittsommar – SAOB berättar om första be­lägget. Och har även med ett belägg från Post- och inrikes Tid­ningar där det be­rättas att de pil­grimer som be­sökte Vad­stena efter Bir­gittas kanoni­sering över­raskades av det vackra september­vädret och kallade det för Birgitta­sommar. Kanske kopp­lingen till själva Birgitta­dagen kom först efter kalender­bytet?