Frossa på fettisdagen

Semla till fettisdagen

En semla med kilformat lock, kanske en rest från gamla tiders kilformade hetvägg.

Numera kan man äta semlor i alla möjliga och omöjliga former, från före jul till långt efter fast­lagen. Men ursprung­ligen var fastlags­bullen något man åt på fettisdagen som ett sista frosseri innan fastan före påsk.

Semmel­wrap, prinsessemlor, semmel­smoothies – ja, du har säkert inte missat att de senaste åren har bjudit på en mängd varianter av den klassiska semlan. Och semlor äts på alla möj­liga vecko­dagar och långt före fast­lagen. Det är inte omöjligt att hitta konditorier som säljer semlor redan före jul.

Under min upp­växt lärde jag mig att semlor skulle man äta på de sex tis­dagarna före påsk, ingen annan gång. Men ska man följa den ursprung­liga traditionen var det ju egent­ligen lika galet som att äta semlor före jul.

För semlan, fastlags­bullen, hör till fast­lagen. Och fast­lagen, det är inte fastan utan de tre dagar som föregår den klassiska kristna fastan före påsk: fläsk­söndagen, blå­måndagen och fettisdagen. På ask­onsdagen startar sedan den 40 dagar långa fastan.

I Sverige var det framför allt under medel­tiden vi höll hårt på fastan, och efter reformationen på 1500-talet blev det fri­villigt att fasta. Inför 40 dagars fasta passade man på att festa loss under fast­lagen, inte minst på fet­tis­dagen då man åt fet och fin mat, kanske bullar bakade med vitt vete­mjöl – dagen har även kallats vita tis­dagen.

Dock är det antag­ligen en ganska sen­tida be­nämning eftersom vitt mjöl var ovanligt i bonde­samhället. Semlan är istället troligen en ut­veck­ling av den het­vägg som åts i högrestånds­kretsar från 1700-talet, en bulle med mandel­massa som låg i en tall­rik med mjölk. Ofta kryddad med kummin (hur nu det gick ihop med mandel­massan).

Ordet het­vägg tros komma från det tyska heisswecken, varma kilar, som syftade på den kil- eller kors­formade utformningen av de ur­sprung­liga fastlags­bullarna.

Själva ordet semla kommer från latin, simila, som betyder just fint vete­mjöl eller fint vete­bröd. Och på finlands­svenska betecknar semla det som på sverige­svenska kallas för små­franska.

Semlan kan även kallas fastlags­bulle eller fettisdags­bulle. Vad än semlan kallas skriver vi den gement, liksom vi skriver alla kalender­dagar gement: fet­tis­dag, ask­onsdag, blå­måndag etc.

Och vill du vara verk­ligt traditions­bunden är det alltså fettisdagen och fettisdagen allena som gäller för semmel­ätning. Eller för­resten, du kan ju också gå tillbaka till ännu äldre traditioner och äta kropp­kakor, kokta svin­fötter eller sju mål mat, som är exempel på fettisdags­traditioner från några olika delar av landet.

Eller så går du till ett kondis och köper dig en prinsessemla.

Läs mer om högtidsdagar

Mer att läsa om fettisdagen

 

Permalänk till denna artikel: https://www.sahlstrom.info/kalenderdagar/frossa-pa-fettisdagen/

Lämna ett svar

Din e-postadress blir inte offentlig.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.