Dec 09 2015

Lucia i mörker och ljus

En luciaklädd Barbie-docka.

Det moderna luciafirandet är en blandning av flera olika jultraditioner.

Nu är tiden då vi går i vita linnen och sjunger om heliga helgon. Men det traditionella firandet av lucia handlade om onda väsen som härjade under årets längsta natt.

Vid den här tiden på året brukar det dyka upp inlägg på Facebook om att luciatåget är hotat. På vilket sätt är oklart, men möjligen har det att göra med att luciatåg idag inte alltid ser ut precis som när folk var barn.

Men genom århundradena har lucians utseende (och kön) varierat, och både hon och hennes följe är en sammanslagning av flera olika traditioner.

Det äldsta luciasederna handlade om vändpunkten mellan mörker och ljus – fram till 1753 låg vintersolståndet på den 13 december och föreställningen om lucianatten som årets längsta levde länge kvar. Som så ofta vid årets övergångstider var övernaturliga krafter i farten denna natt.

När det italienska helgonet Lucia på medeltiden tog plats i helgonkalendern 13 december kopplades hennes namn ihop med de folkliga föreställningarna, kanske på grund av ljudlikheten mellan hennes namn och djävulens, Lucifer.

Under lucianatten drog den onda Lussi eller Lussikäringen fram, en slags häxa med ett följe av elaka väsen. På vissa håll var det istället en man, Lussegubben. Lucia firades med fest och mycket mat – ibland med upp till tre frukostar. På vissa håll dansade man med lussebruden, en kvinna klädd i halm eller en halmdocka.

På 1700-talet dök det upp en motsvarighet till den moderna lucian i högreståndskretsar. En ljusprydd lussebrud kunde komma med frukostbricka, framför allt i Västsverige. I mitten av 1800-talet spred sig seden till universiteten och eftersom universiteten bara var öppna män var deras lucior manliga. Även hos herrskap ska det ha förekommit manliga lucior.

På Skansen i Stockholm började man fira lucia på 1890-talet för att visa sedvänjor från olika delar av landet. Och det var på Skansen som Staffan bjöds in i luciatåget – till luciatåget la man ihop inslag av äldre tiders staffanssjungning. Vid staffanssjungningen, ursprungligen på annandagen, drog yngre män mellan gårdarna och sjöng och tiggde pengar.

1800-talets lucia uppträdde oftast ensam med en eller två följeslagare, men när hon skred in i städerna fick hon sällskap av tärnor och de stjärngossar som tidigare förekommit som de tre vise männen i upptåg på annandagen och trettondagen.

Luciafirandet som det ser ut idag tog fart först när Stockholms Dagblad hade en tävling 1927 där den utsedda lucian gick i procession i Stockholm med elektriska ljus i håret. Så den moderna lucian är alltså inte ens hundra år. Och medan hon idag förknippas med ljus och godhet, handlade det traditionella luciafirandet alltså mest om mörker och ondska.

Hur skriver man då lucia? Ja, så länge man inte använder det som namn på en person, som helgonet Lucia, skrivs det med litet l: luciadagen, luciatåg eller skolans lucia.

Länkar för mer läsning om lucia

(Visited 383 times, 1 visits today)

Permalänk till denna artikel: http://www.sahlstrom.info/tips-och-rad/lucia-i-morker-och-ljus/

Kommentera

Your email address will not be published.

Switch to mobile version