Apr 11 2012

Hur skriver man förkortningar korrekt?

Förkortningar brukar vara en återkommande punkt i interna skrivregler, eftersom de ofta ställer till med problem. Och den bästa lösningen är många gånger att skriva ut orden istället för att förkorta dem.

En förkortning är just vad det låter, en förkortad variant av ett ord. Det finns flera typer av förkortningar:

  • Avbrytningar – används i skrift, till exempel adr. för adress.
  • Sammandragningar – används i skrift, till exempel jfr för jämför.
  • Initialförkortningar – används både i tal och skrift, till exempel vd för verkställande direktör.
  • Internationella förkortningar för måttenheter – till exempel kg för kilogram.

Syftet med att förkorta är troligen att förenkla skrivandet, men många gånger ställer förkortningarna till med problem istället – ska de skrivas med eller utan punkt? Med versaler eller gemener? Och hur böjer man dem? Och förstår läsaren dem?

Mitt första råd om förkortningar är att undvika dem. Språkrådet rekommenderar i boken Svenska skrivregler att man bör använda dem sparsamt men tycker att man alltid kan använda ett fåtal mycket vanliga förkortningar som bl.a. (bland annat) eller etc. (et cetera).

Men jag är journalistiskt skolad och i tidningstext brukar man inte använda förkortningar (utom inititalförkortningar) mer än möjligen i små faktarutor där utrymmet är begränsat.  Anledningen är att förkortningar ofta ger ett sämre flyt i läsningen.

Om du känner att du behöver använda dig av förkortningar i din text, använd bara vedertagna förkortningar som du är säker på att läsaren förstår. Och skriv dem så här:

  • Avbrytningar markeras med punkt – forts. (fortsättning), hpl. (hållplats).
  • Vid flerordiga avbrytningar görs inget mellanslag – t.ex. (till exempel), etc. (et cetera).
  • Sammandragningar har ingen punkt – jfr (jämför), Sthlm (Stockholm).
  • Initialförkortningar som är egennamn och läses bokstav för bokstav skrivs med versaler – EU,  FN.
  • Initialförkortningar som inte är egennamn skrivs oftast med versaler till att börja med men när de blivit vanliga i språkbruket bör de skrivas med gemener – bb, cv, pc.
  • Initialförkortningar som läses som ord och inte bokstav för bokstav skrivs med gemener – hiv, damp, radar.
  • Initialförkortningar som läses som ord och är egennamn skrivs med versal begynnelsebokstav – Fass, Ikea, Unesco.
  • Måttenheter är egentligen inte förkortningar utan symboler (enligt Typografisk handbok) och de skrivs utan punkter och mellanrum: mm, cm, kr. Symboler som % eller $ bör man oftast skriva ut (procent, dollar) i löptext.

Sen finns det en hel del att tänka på när man behöver använda ändelser eller göra sammansättningar med förkortningar. Men det återkommer jag till i ett senare inlägg.

Fler inlägg om förkortningar

(Tillagt 150116)

Länkar för mer information

 

 

(Visited 20 225 times, 1 visits today)

Permalänk till denna artikel: http://www.sahlstrom.info/tips-och-rad/hur-skriver-man-forkortningar-korrekt/

6 kommentarer

Gå direkt till kommentarformuläret

    • Sara Kinhult on 2015-02-24 at 11:56

    Hej!
    Jag undrar vad du menar när det gäller hur till exempel förkortas. Jag noterar att t. ex. och etc. är de enda exempel där du sätter ut punkt – är det korrekt? Du säger också att vid flerordiga avbrytningar görs inget mellanslag – men du skriver ändå t. ex. Jag skulle vara intresserad av en kommentar! vänliga hälsningar Sara

      • on 2015-02-25 at 21:29

      Man sätter ut punkt för att markera att man har gjort en avbrytning, alltså att man har utelämnat delar av ordet. Består förkortningen av flera ord har man inget mellanslag. ”Till exempel” bör du förkorta ”t.ex.”, som jag har gjort i inlägget (det är inget mellanslag där).

      Men som sagt, skriv ut förkortningen istället så slipper du fundera – och texten blir läsvänligare.

  1. Bl a ”till exempel” kan också förkortas t ex med ett tydligt mellanslag ist f punkt!

      • on 2015-03-02 at 12:29

      Språkrådet rekommenderar i första hand punkt i avbrytningar (se Svenska skrivregler eller Språkrådets Frågelåda) för att visa att uttrycket är förkortat i skrift och för att förhindra att flerordsförkortningar skrivs ihop. Jag följer Språkrådets rekommendationer.

      Ska man skriva med mellanslag bör man dessutom göra fasta mellanslag så att förkortningen inte delas upp på två rader och min erfarenhet är att fler vet hur man sätter punkt än hur man gör fasta mellanslag.

    • Peter Högfeldt on 2015-03-03 at 16:01

    Publika bolag i Sverige ska enligt lagen avsluta bolagsnamnet med ”(publ)”, t. ex. Cloetta AB (publ), som skrivs utan punkt trots att det är en avbrytning. Vet du om det finns en anledning eller bara har blivit språkligt fel i lagtexten?

      • on 2015-03-04 at 10:31

      Jag har ingen aning om varför lagstiftaren har valt att skriva utan punkt. Men lagtexter kan ju hänga med i rätt många år och skrivregler ändras med tiden så det kan ha varit korrekt när lagtexten skrevs. Eller så hade lagstiftaren en annan åsikt än Språkrådet.

Kommentarer ej tillåtna.

Switch to mobile version