«

»

Många svenskar har dålig läsförmåga

En internationell undersökning visar att vuxna svenskar har en hög genomsnittlig läsfärdighet. Men cirka en fjärdedel klarar inte av att hantera bekanta dataprogram som en webbläsare.

Som ett av 23 länder har Sverige deltagit i PIAAC, OECD:s undersökning av vuxnas läs-, räkne- och problemlösningsfärdigheter. I Sverige har undersökningen gjorts bland 10 000 slumpmässigt urvalda personer mellan 16–65 år som är folkbokförda i Sverige.

Resultaten visar att svenskarna står sig väl i jämförelse, vi ligger signifikant över OECD-snittet för alla tre förmågorna.

Och det är naturligtvis bra. Problemet är att det inte innebär att alla svenskar ligger högt. Tvärtom hör vi till dem som har störst skillnader mellan höga och låga resultat. Så många som 13 procent av svenskarna har en så dålig läsförmåga att de inte klarar annat än väldigt lätta texter och drygt 40 procent kommer inte upp i god läsförmåga.

Drygt 40 procent kommer inte upp i god läsförmåga.

Trots att Sverige kom på förstaplats i problemlösning med hjälp av dator kom mer än en fjärdedel av svenskarna inte upp i nivå 1 eller ansåg att de hade så otillräckliga datakunskaper att de helt avböjde att göra övningarna (12 procent). På nivå 1 ska man klara av att lösa problem i få steg med bekanta dataprogram, till exempel att sortera fem e-postmeddelanden från en inkorg till två andra mappar i e-postprogrammet.

Vad beror då de stora skillnaderna på? Ja, att ha hög formell utbildning ger stor effekt, och föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också. Högkvalificerade jobb ger också bättre resultat – och jobb överhuvudtaget. Undersökningen visar också att läs- och räknefärdigheter är färskvara som upprätthålls genom att man är aktiv i arbetslivet.

Inte oväntat är unga bättre än äldre på att lösa problem med dator (dock ska man komma ihåg att undersökningen inte inkluderar personer över 65 år). Bäst på att räkna och läsa är åldersgruppen 20­–39 år medan de yngsta, 16–19, respektive de äldsta, 60–65, är sämst.

För alla de tre mätta färdigheterna är skillnaderna också stora mellan dem som är födda i Sverige och dem som är födda i andra länder. En orsak är att undersökningen bara har skett på svenska i Sverige – i länder med flera officiella språk har den gjorts på flera språk – vilket innebär att det kan handla om brister i svenskakunskaper och inte nödvändigtvis i förmågan att läsa, räkna och lösa problem med hjälp av dator.

Oavsett orsakerna visar undersökningen att myndigheter, organisationer och företag behöver bli bättre på att skriva lättlästa och begripliga texter om de ska kunna nå ut med sin information – och behoven kommer att öka framöver med tanke på att Pisa-undersökningen som publicerades igår visar att svenska 15-åringars läsförståelse har rasat och nu ligger signifikant under OECD-snittet.

Länkar för mer info

 

Permalänk till denna artikel: http://www.sahlstrom.info/spraknyheter/manga-svenskar-har-dalig-lasformaga/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Switch to mobile version