Bristande läsförmåga hinder i informationssamhället

Skolresultaten pekar uppåt igen i Sverige, men fortfarande går nästan en femtedel ut nian utan att ha uppnått god läsförståelse. Hur klarar de sig som vuxna i dagens textbaserade samhälle?

I december förra året presenterades resultaten från den senaste Pisa-undersökningen (en internationell kunskapsmätning av 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, matematik och läsförståelse). Och liksom den tidigare presenterade kunskapsmätningen TIMSS har resultatnedgången i den svenska skolan nu äntligen vänt uppåt igen.

Det är naturligtvis glädjande att resultaten har förbättrats, inte minst att det framför allt är de lågpresterande som har blivit bättre. Men fortfarande når nästan en femtedel av 15-åringarna (18 procent) inte upp till basnivån i läsförståelse som anses grundläggande för ett fortsatt lärande.

Nästan en femtedel av 15-åringarna når inte upp till basnivån i läsförståelse.

I den förra Pisa-undersökningen från 2012 var det drygt 20 procent som inte uppnådde basnivån. Och vi vet även att drygt 40 procent av svenskarna i arbetsför ålder inte uppnår god läsförståelse enligt PIAAC, en annan internationell mätning från 2013.

Men medan skolan stöts och blöts i den allmänna debatten är det sällan någon som uppmärksammar hur många vuxna som inte klarar av att läsa svårare texter och sannolikt inte klarar av att skriva så mycket heller (läs- och skrivförmåga är tätt sammankopplat).

Dagens ungdomar som går ut skolan med bristfälliga kunskaper har åtminstone växt upp i informationssamhället och lärt sig att använda digitala hjälpmedel, medan vi som gick i skolan för 40 år sen inte alls förbereddes för det samhälle vi lever i idag.

Vi växte upp i ett samhälle där många inte förväntades skriva särskilt mycket i sitt arbete och chefer hade sekreterare. Idag verkar sekreterare knappt finns kvar som yrkesbeteckning eftersom vi förväntas skriva våra texter själv, på dator. Fast 25 procent klarade inte den enklaste nivån i att hantera datorprogram i PIAAC-undersökningen.

Förutom de problem bristande läsförmåga kan orsaka i arbetslivet kan jag inte låta bli att fundera över vad det betyder för demokratin. Hur hänger man med i debatten som idag till så stor del utspelar sig i textbaserade medier? Vilka argument tar man till sig när man inte klarar att läsa en tidningsartikel?

Ja, jag har inget svar på det. Men jag försöker i alla fall dra mitt strå till stacken och erbjuda skrivutbildning till egenföretagare som känner att den träning de fick i skolan i att skriva skoluppsatser inte är till så stor hjälp när de ska skriva nyhetsbrev, blogginlägg eller webbtexter för sitt företag.

Evas skrivskola finns min första webbkurs, Så skriver du ditt nyhetsbrev, och den finns även i en gratis prova på-variant. Och fler kurser är på gång.

Vill du träna ditt skrivande?

Tidigare inlägg

Mer läsning

  • Svenska elever bättre i Pisa – pressmeddelande från Skolverket om senaste Pisa-mätningen, med länkar till rapporten, bildspelet från presskonferensen samt en video med hela presskonferensen.
  • Dystopiska ord är inte vad skolan behöver – krönika i Svenska Dagbladet av Anna-Malin Karlsson, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, om hur läsförståelse är en grundläggande kunskap som är avgörande för kompetensen i alla ämnen.

Permalänk till denna artikel: http://www.sahlstrom.info/spraknyheter/bristande-lasformaga-hinder-i-informationssamhallet/

Kommentera

Your email address will not be published.

Switch to mobile version