Känslornas tecken

Bild på emojier

Känsloikonerna har utvecklats sen de enkla textbaserade gubbarna 😉

Det började med glada och ledsna gubbar som förmedlade känslor, men har nu utvecklats till ett visuellt språk. Smajlisarna har blivit emojier som fungerar över språkgränserna.

Det var 1982 det började. Den amerikanska dataforskaren Scott E Fahlman tyckte att det blev för mycket missförstånd i de virtuella diskussioner som han och kollegerna förde på tidiga nätverk. Han föreslog därför att man skulle använda skiljetecken för att markera ironi – och smajlisen var född :-). Eller emotikonen som den också kallas.

Eller ja, känslouttryck har uttryckts med skiljetecken åtminstone sedan 1800-talet, men det var genom de digitala kommunikationsformerna som de fick spridning. Och så småningom började de enkla textbaserade smajlisarna ersättas av gula gubbar genom autokorrigering i program som Word eller på diskussionsforum.

Det gula runda glada ansiktet skapades ursprungligen 1963 av Harvey Ball som en symbol att användas på knappar för ett försäkringsbolags räkning, och under 1970-talet blev det en allmänt spridd symbol.

I Japan vidareutvecklade Shigetaka Kurita smajlisarna i slutet av 90-talet och skapade emojier, som inte bara visar känslor utan även ting som vinglas, limpor och skor. De stora bildgalleriet med emojier stöds numera i de största operativsystemen för datorer och mobiler, och under 2015 exploderade användningen av de små bilderna. Det resulterade i att Oxford Dictionaries utsåg emojin tears of joy (glad gubbe med tårar) till årets ord.

En fördel med emojierna är att de går över språkgränserna och en del menar att de kan bli ett nytt visuellt världsspråk. Dock är det inte troligt att humörsymbolerna kommer att bli något mer än komplement till det verbala språket eftersom det är svårt att till exempel uttrycka fantasi eller förfluten tid med bilder.

Symbolerna används dessutom i olika utsträckning i olika länder. Till exempel använder vi i Norden jultomten mer än vad folk i andra länder gör, och liksom i Australien gillar vi i Sverige alkoholrelaterade symboler. Svenskarnas favorit är dock hjärtat – som är väldigt populärt även i Frankrike.

Än så länge är också användningsområdet för emojier tämligen begränsat till informellare kommunikation över till exempel mejl, sociala medier eller sms, det vill säga främst i det sammanhang där skriftspråket ligger nära talspråket.

När vi talar kommunicerar vi med långt mer än de ord vi använder, och emojierna kan till viss del ersätta gester, tonfall och liknande. De är också effektiva eftersom en liten bild kan uttrycka vad man verbalt hade behövt skriva i en mening.

Men när vi har mer utrymme och sammanhanget blir mer formellt känns det inte så självklart att klämma till med en glad gubbe eller en tummen ned. Än så länge är det ett stilbrott att använda emojier i nyhetsartiklar, myndighetsrapporter och jobbansökningar. Men i ett blogginlägg kanske det kan fungera ;-).

Läs mer om smajlisar och emojier

 

Permalänk till denna artikel: http://www.sahlstrom.info/spraknormer/kanslornas-tecken/

Kommentera

Your email address will not be published.

Switch to mobile version