Du-reformen påverkade språket mest

Samtalande personer

Du-reformen underlättade vårt umgänge.

För 50 år sen fick du-reformen sitt stora genombrott, och det ledde till en förändring långt bortom användandet av du istället för titel eller ni.

Det var den 3 juli 1967 som den nytillträdda chefen för Medicinalstyrelsen Bo Rexed i sitt välkomsttal till personalen meddelade att han skulle tilltala alla med du. Detta brukar ses som du-reformens inledning, men det var en process som hade pågått länge. Bo Rexeds avläggande av titlar med sin personal fick dock stor uppmärksamhet och kan ses som händelsen som ledde till du-reformens slutgiltiga genombrott.

Att du slog igenom som allmän tilltalsform i Sverige berodde kanske på att vi hade ett så krångligt system där ni var långtifrån neutralt – det var inte en allmänt hövlig tilltalsform utan ett alternativ av många som man behövde välja mellan för att vara artig.

Ni användes uppifrån och ned, talade man till någon med högre eller samma status använde man istället titel. Enkelt uttryckt. Även tredje person användes (kan hon servera maten nu, kan Märta servera maten nu, vill tant ha en kaka till, vill mamma läsa för mig). Och att veta när man skulle använda titel, namn eller ni blev så pass besvärligt att det växte fram en rad fasta fraser som vi fortfarande dras med där man undviker problemet: Hur står det till? Vad får det lov att vara? Var det bra så? Hur var namnet?

På 1800-talet och i början av 1900-talet gjordes det försök att införa ett neutralt hövligt ni i svenskan, men det lyckades inte. Under 1900-talets urbanisering och ökade jämlikhet blev det dock allt krångligare att upprätthålla systemet med titlar och duandet började sprida sig.

Det duades en del även i radio och tv före 1967, men det var inte förrän efter Bror Rexeds berömda tal som du-tilltal började användas rent allmänt i medierna. Och snart duade alla varandra.

Du-reformen kom dock att handla om betydligt mer än ett flitigare användande av ordet du. Den ledde även till ett ökat förnamnsbruk och att vi bytte hälsningsfras till Hej!. Dessutom förändrades frekvensen av fler personliga pronomen än du, vilket är minst sagt omvälvande eftersom pronomen är en sluten ordklass där få förändringar sker. Användandet av ni minskade inte överraskande, men även pronomen som jag har ökat markant.

För samtidigt som du-reformens stora genombrott började man arbeta med myndigheternas byråkratiska språk. Du-reformen gav plats för ett personligare, mindre formellt och enklare språk där man inte bara tilltalar läsaren med ett du utan även utgår från ett jag eller vi. Forskning visar att när man befolkar texten på det här viset ökar man begripligheten eftersom sambanden blir tydligare och det blir lättare att se vem som gör vad.

Du-reformen var därför 1900-talets största språkliga reform – långt mer vidsträckt än stavningsreformer och borttagandet av verbens pluralböjningar som bara påverkade skriftspråket. Att byta tilltalsord påverkade även talspråket och sättet vi umgås på samt förändrade vårt sätt att skriva formella texter. Naturligtvis tätt knutet till andra språkliga förändringar och den allmänna samhällsutvecklingen.

För ett levande språk förändras alltid i takt med att samhället förändras.

Tidigare inlägg

Mer om du-reformen

(Visited 8 times, 1 visits today)

Permalänk till denna artikel: http://www.sahlstrom.info/spraknormer/du-reformen-paverkade-spraket-mest/

Kommentera

Your email address will not be published.

Switch to mobile version