Jan 15 2014

Varför preteritum?

Hör du till dem som tycker att det du en gång lärde dig i mellanstadiet för alltid ska gälla, som att tempusformen för dåtid ska kallas imperfekt? Eller hänger du med i din tid och säger preteritum?

Själv började jag läsa svenska på Stockholms universitet 1992 och upptäckte till min förvåning att man inom språkvetenskapen inte längre sa imperfekt om verbets tempusform som uttrycker dåtid. Hur länge man istället kallat den tempusformen för preteritum vet jag inte och har inte hittat något svar på, men i den grammatik vi använde då (Ebba Lindberg, Beskrivande svensk grammatik) som är tryckt 1992 står det i alla fall preteritum med imperfekt inom parentes. Och jag har inte helt tillförlitliga minnen av att vi läste äldre litteratur än så där preteritum användes.

I Språkläran finns det förklarat varför vi bör använda preteritum istället för imperfekt

1999 kom Svenska Akademiens grammatik ut, följd av den kortare och lite lättillgängligare Svenska Akademiens språklära 2003. Här samlades för första gångens vetandet om det svenska språket inom samma ram, och den grammatiska terminologin (som var under en hel del diskussion när jag läste svenska i början av 90-talet) fick en standard.

I verken används till exempel preteritum för det som förut kallades imperfekt, predikativ för det som tidigare kallades predikatsfyllnad och utrum för det som tidigare kallades reale, alltså n-genus.

I Språkläran finns det förklarat varför vi bör använda preteritum istället för imperfekt. Båda orden kommer från latin, preteritum betyder ’förfluten’ och imperfekt ’ofullbordad’. Termen imperfekt passar bättre i tempussystem där man skiljer mellan fullbordad och ofullbordad handling i förfluten tid, till exempel latin, franska, italienska och spanska.

I svenskan gör vi inte denna åtskillnad och vill vi beskriva vårt språk i så lång utsträckning som möjligt med samma terminologi som används i andra språk är det bättre att använda preteritum.

Det verkar dock finnas ett svårförklarligt motstånd mot preteritum. En bloggare skrev till exempel 2011 att hennes tre barn som går i tre olika skolor aldrig hört talas om preteritum, den term hon lärde sig använda 1993 på universitetet.

Och det är ju verkligen märkligt. Att det finns sura konservativa som skriver på exempelvis Vetenskap och forsknings forum att man inte borde ändra det som fungerar bra är väl en sak, men nog borde väl ändå läroböcker och lärare följa med sin tid och använda den terminologi som använts av den svenska språkvetenskapen i åtminstone cirka 20 år?

Länkar om preteritum

(Visited 3 292 times, 1 visits today)

Permalänk till denna artikel: http://www.sahlstrom.info/sprakliga-funderingar/varfor-preteritum/

Kommentera

Your email address will not be published.

Switch to mobile version