Feb 13 2018

Frossa på fettisdagen

Semla till fet­tis­dagen

En semla med kil­format lock, kanske en rest från gamla tiders kil­formade het­vägg.

Numera kan man äta semlor i alla möjliga och omöjliga former, från före jul till långt efter fast­lagen. Men ursprung­ligen var fastlags­bullen något man åt som ett sista frosseri innan fastan före påsk.

Semmel­wrap, prinsessemlor, semmel­smoothies – ja, du har säkert inte missat att de senaste åren har bjudit på en mängd varianter av den klassiska semlan. Och semlor äts på alla möj­liga vecko­dagar och långt före fast­lagen. Det är inte omöjligt att hitta konditorier som säljer semlor redan före jul.

Under min upp­växt lärde jag mig att semlor skulle man äta på de sex tis­dagarna före påsk, ingen annan gång. Men ska man följa den ursprung­liga traditionen var det ju egent­ligen lika galet som att äta semlor före jul.

För semlan, fastlags­bullen, hör till fast­lagen. Och fast­lagen, det är inte fastan utan de tre dagar som föregår den klassiska kristna fastan före påsk: fläsk­söndagen, blå­måndagen och fet­tis­dagen. På ask­onsdagen startar sedan den 40 dagar långa fastan.

I Sverige var det framför allt under medel­tiden vi höll hårt på fastan, och efter reformationen på 1500-talet blev det fri­villigt att fasta. Inför 40 dagars fasta passade man på att festa loss under fast­lagen, inte minst på fet­tis­dagen då man åt fet och fin mat, kanske bullar bakade med vitt vete­mjöl – dagen har även kallats vita tis­dagen.

Dock är det antag­ligen en ganska sen­tida be­nämning eftersom vitt mjöl var ovanligt i bonde­samhället. Semlan är istället troligen en ut­veck­ling av den het­vägg som åts i högrestånds­kretsar från 1700-talet, en bulle med mandel­massa som låg i en tall­rik med mjölk. Ofta kryddad med kummin (hur nu det gick ihop med mandel­massan).

Ordet het­vägg tros komma från det tyska heisswecken, varma kilar, som syftade på den kil- eller kors­formade utformningen av de ur­sprung­liga fastlags­bullarna.

Själva ordet semla kommer från latin, simila, som betyder just fint vete­mjöl eller fint vete­bröd. Och på finlands­svenska betecknar semla det som på sverige­svenska kallas för små­franska.

Semlan kan även kallas fastlags­bulle eller fettisdags­bulle. Vad än semlan kallas skriver vi den gement, liksom vi skriver alla kalender­dagar gement: fet­tis­dag, ask­onsdag, blå­måndag etc.

Och vill du vara verk­ligt traditions­bunden är det alltså fet­tis­dagen och fet­tis­dagen allena som gäller för semmel­ätning. Eller för­resten, du kan ju också gå tillbaka till ännu äldre traditioner och äta kropp­kakor, kokta svin­fötter eller sju mål mat, som är exempel på fettisdags­traditioner från några olika delar av landet.

Eller så går du till ett kondis och köper dig en prinsessemla.

Mer att läsa om fet­tisdagen

 

Permalänk till denna artikel: http://www.sahlstrom.info/sprakliga-funderingar/frossa-pa-fettisdagen/

Kommentera

Your email address will not be published.